Anders Persson Grubb

Skattebonde, Kronoköpman.

Äktenskap med Maria (Mariet) Jakobsdotter

Noteringar

Till de tidigaste beläggen på en person med koppling till Bureätten, om än utan Burenamnet, hör också ett kungligt brev, daterat Uppsala den 22 oktober 1526. Med detta förlänas ”anders pederson j grwbba” lappskatten av Umeå socken och får i uppdrag att för kungens räkning uppköpa åtskilliga varor.Gustaf I:s registratur, d. 3, 1526, s. 306

Sven Ingemar Olofsson skriver följande i en redovisning av lappskatternas reglering under Gustav I:s tid: ”Konungens intresse av att öka lappskatten spårades första gången år 1526, då han med välbehag lyssnade till ett förslag av den förfarne Uppsalaborgmästaren Staffan Henriksson, väl förtrogen med förhållandena i norr, om att förbättra avkastningen av Umeå lappmark genom att förläna denna till storbonden Anders Pedersson i Grubba . I oktober detta år bebrevade också konungen denne med lapparna i Umeå socken. Han erhöll konungens sakören och ränta samt det ej oviktiga uppdraget att för kunglig räkning där uppköpa åtskilliga varor såsom tran, älghudar, bockskinn och annat. Hans motprestation blev att utgöra två timmer mårdskinn liksom tidigare samt dessutom tio mårdskinn årligen.”Westin & Olofsson (red.) (1962), s. 266 f

Kommentar:
Samerna i Umeå lappmark lydde direkt under kronans fogde och kallades därför konungslappar. I övriga lappmarker var samerna ”utlämnade åt birkarlarna på nåd och onåd”, med S. I. Olofssons ovan anförda ord. Umeåbonden Anders Persson i Grubbe anges inte tillhöra birkarlarnas krets, den grupp förmögna och självständiga skattebönder som hade rätt att utkräva skatt av samerna inom en viss lappmark och själva endast behövde överlämna en mindre tribut till kronan i form av skinn. Snarare tycks Anders Persson ha fungerat ungefär som en av det tidiga 1600-talets kronoarrendatorer mot en fast avgift, kombinerat med uppdraget att för kronans räkning även fungera som kronoköpman, att döma av lydelsen i 1526 års brev.

Personhistoria

Källor